Här har jag pratat om att jag gillar det operfekta och sedan skaver det ändå när jag gör ett nybörjarmisstag. Kan ha att göra med att jag verkligen vill att det ska låta bra. Ljudet alltså. Samtidigt finns det en gräns hur länge jag försöker fixa någonting innan jag säger, nu räcker det. Ut med skiten bara (det sa jag inte högt).
Imorgon är en annan dag, som Christer Björkman sjöng.
Tur det.